...Livet går vidare...Men hur?
Länge sedan jag skrev här och jag vet inte riktigt varför jag skriver nu igen...
Mitt liv har förändrats på ett tragiskt sätt...Igen...
Den 1 mars i år fick jag ett samtal som förändrade hela mitt liv...Min älskade äldsta son, Kenneth, hade kommit in medvetslös till sjukhuset i Norrköping men var nu på väg till Linköpings lasarett...
Efter mycket 'om och men' kom jag, min man och Kenneths syskon dit och fick se vår älskade Kenta ligga där med en massa apparater inkopplade...Han var så gott som "hjärndöd" redan...
Den 3 mars orkade han inte längre utan somnade in klockan 11.01, jag och Anders satt vid hans sida och pratade och kramade honom till sista andetaget...Mitt livs värsta ögonblick...
Orkar inte skriva mer nu...
