..Ingen dans på rosor..

DEL 2:

...Ja så var jag då ensamstående tvåbarnsmor, ett ganska tufft liv men det löpte på. Jag levde mitt liv med mina pojkar, vi hade inget överflöd men vi klarade oss. Det gick några år och i början av 1982 trodde jag att jag återigen mött mitt livs kärlek men det visade sig rätt snart att så var det naturligtvis inte!

Vi gjorde slut och i mars, hade jag inte haft mens på ett tag och jag fick fruktansvärt ont i vänster ljumske, fick åka akut till KK där de tog blodprov som visade att jag mot alla odds återigen var gravid (vecka 7), och den kvinnliga läkaren  (Dr. S eller C?), sa "det är normalt att ha ont i magen när man är gravid" varpå hon skickade hem mig trots att jag påpekade att jag varit gravid två gånger innan och aldrig haft såna magsmärtor men hon ignorerade totalt mina farhågor!

Tre dagar senare fick min pappa skjutsa upp mig akut igen, denna gång kunde jag inte gå själv så ont gjorde det, jag blev inskriven direkt av en ung läkare (C-M.E), han misstänkte direkt att det antagligen rörde sig om ett X (utomkvedshavandeskap)! Det visade sig att så var fallet, det befruktade ägget satt fast i min vänstra äggledare och dagen efter blev jag opererad, dock inte av honom utan av Dr N som också var en underbar läkare!

På den tiden (-82), iallafall på Norrköpings lasarett, tog de bort HELA äggledaren när något dylikt inträffade, så nu var jag bara en HALV KVINNA kändes det som och med bara en av varje kvar ( VÄNSTER äggstock och HÖGER äggledare som dessutom var ärrad efter ingreppet 1978), var ju verkligen allt hopp om någon framtida graviditet uteslutet men jag var glad över att ändå ha mina två fina killar!

Jag skulle bara veta vad framtiden hade för överraskningar för mig!!!


FORTS. FÖLJER I DEL 3...