JAG VILL BESTÄMMA SJÄLV!!!

Om jag en dag ligger som en "grönsak" dvs att det enda som håller mig vid "liv" (?) är ett antal apparater, och allt hopp är ute angående ett uppvaknande, så hoppas jag verkligen att utvecklingen har gått så pass mycket framåt att det är lagligt för mina anhöriga att avsluta mitt konstgjorda sk "liv"!

Ligger jag totalt hjärndöd och det bara är hjärtat som slår så hoppas jag att någon ger mig en injektion med en dödlig substans i, som gör att jag får somna in, stillsamt och värdigt.

Jag skulle heller inte vilja sitta totalförlamad i en rullstol och inte kunna konversera med andra. För MIG skulle detta inte vara ett värdigt liv, observera nu att det handlar om min personliga uppfattning samt om något av ovanstående skulle drabba MIG!!!

Vore jag i ett sådant tillstånd så skulle jag inte vilja att mina anhöriga skulle känna sig tvingade att "besöka" (?) mig. Varför skulle de behöva utsättas för ett så grymt lidande?
 
Vem vill se sin hustru/mamma/farmor/mormor ligga och tyna bort? Bättre då att minnas mig som den jag var en gång, dvs en ibland väldigt barnslig, gapig, envis person med kontroversiella åsikter om det mesta samt en förmåga att blanda mig i för mycket ibland men med ett stort varmt hjärta som räckte till för alla!

Jag anser att när man är vid "sina sinnens fulla bruk" så skulle man (frivilligt naturligtvis), få skriva under ett dokument ,där man klargör hur man vill ha det i livets slutände. Så vill iaf jag ha det!

Jag ger mig inte in i några orddueller angående för/emot dödshjälp, var och en får ha sin egen uppfattning om detta, dock står det var och en fritt att kommentera/yppa sin egen ståndpunkt!

TACK FÖR ORDET.....

Kommentarer
Postat av: BajenSyster

Jag förstår precis och jag har ju färskt i minnet hur pappa låg nu innan han somnade in igår natt.Vi sa adjö till pappa i tisdags kväll var helt övertygade av läkare och div personal att pappa skulle får somna in under natten, men pappa släppte inte taget hjärtat slog fortfarande.Jag vet att det var inte det pappa ville alltså ligga där och bara tyna bort för det var precis vad han gjorde.Jag är för dödshjälp när man har kommit i det skede i livet där det absolut inte finns någon återvändo.

Kram

2009-01-17 @ 14:11:11
Postat av: wivi

Till syrran:

Skönt att det gick så pass fort som det gjorde iaf!

När det nu ändå inte fanns något hopp.

Kram..

2009-01-17 @ 14:25:35
Postat av: Nettiz

Jag håller med dig där totalt, som Mackes mormor hon har bott på demens hem i snart 7 år, och nu ligger hon bara, kan inte göra nått sjävl, o inte äta, utan hon mer eller mindre svälter ihjäl.. Och det är inte kul att se henne sån..

2009-01-17 @ 14:33:39
URL: http://netiiz.blogg.se/
Postat av: wivi

Till Nettiz:

Det är för djävligt! Så ovärdigt för en människa att få ligga så länge!

Kramar..

2009-01-17 @ 14:40:02
Postat av: Tessan

håller med, vill inte bara ligga i en säng utan att kunna göra nåt, dag ut och dag in, näe usch det är verkligen inget liv.

2009-01-17 @ 15:41:45
URL: http://ericasmamma.blogg.se/
Postat av: wivi

Till Tessan:

Nej fy fan för att ligga så! Har man dessutom kanske hjärnan i funktion så är det ju ännu värre!

2009-01-17 @ 16:07:21
Postat av: Cam

Mamma säger likadant, hon vill också ha en injektion med en dödlig substans i om hon hamnar i en sådan situation.

2009-01-17 @ 19:56:50
URL: http://www.metrobloggen.se/camillawikvist
Postat av: Majsan47

Jag håller med dig. Man ska kunna få avsluta sitt liv om det bara hålls igång av maskiner och det absolut inte finns en chans till ett LIV. Kanske det är svårt med gränsdragning, men det borde inte vara det. Är man gammal och inget mer finns att göra tycker jag det är mest humant att låta personen få somna in på ett värdigt sätt.

2009-01-18 @ 11:52:38
URL: http://metrobloggen.se/majsan47
Postat av: wivi

Till Cam:

Vi är nog många som tänker likadant!

2009-01-18 @ 12:09:17
Postat av: wivi

Till Majsan:

Vi får hoppas att det kan bli så någon gång i framtiden iaf!

2009-01-18 @ 12:10:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0