"KÄRLEK ÄR EN BRA MEDICIN".....
.....VILKEN TUR DÅ ATT JAG FORTFARANDE ÄR KÄR EFTER NÄSTAN 27 ÅR TILLSAMMANS!!!!!
Vaknade med en positiv känsla i kroppen imorse! Precis som jag önskade att jag skulle göra, som jag skrev om igår! Nu är "the love of my life" på väg hem från jobbet i Västerås!!! Tyvärr blir det en kort helg tillsammans men vi får göra det bästa vi kan av den tid vi har!!!
Imorgon blir det tidig avfärd till staden, vi har en hel del att styra med i gamla lägenheten, det kommer ta hela dagen i anspråk. När vi kommer hem igen framåt kvällningen så blir det något gott att äta & dricka, sedan tänder vi en brasa och tittar på tv eller en bra film och bara myser tillsammans...
Vi är nämnligen "barnbarnlediga" den här helgen!!! =D Det var ett tag sedan vi var det, naturligtvis väljer vi själva om vi vill ha barnbarnen här eller inte och oftast vill vi låna någon/några av dem, men inte den här helgen som sagt!!! Det händer väldigt sällan att vi säger nej om någon frågar om vi kan vara barnvakt, så länge vi orkar och inte har något speciellt för oss så umgås vi så gärna med våra små älsklingar!!!
Även sedan man fått barn behöver man "egentid", lever man tillsammans med pappan är det oftast inte så svårt att få det, visst finns det "undantag" men förhoppningsvis deltar pappan i allt som gäller barnen, för både "mamma" och "pappa" behöver tid att bara få vara "Kalle" & "Lisa" ibland också!!!
Alla har inte en stadig "varannanhelgpappa" heller utan ibland är en del barn endast sporadiskt hos pappan, i vissa fall har de ingen som helst kontakt och vad är då mer naturligt än att barnet/barnen är hos mormor/farmor/morfar/farfar istället??? Speciellt när man som i vårt fall älskar att ha dem här och vet att även barnen älskar att vara hos oss!!!
En del människor har enligt mitt tycke en konstig inställning i den här frågan, somliga rent ut sagt förfasar sig över att barnet/barnen är hos mor/farföräldrarna men samma människor tycker att det är helt OK att ha en stödfamilj där barnet/barnen vistas relativt ofta i vissa fall!!! Den "matematiken" går inte ihop för mig!!!
Naturligtvis är en stödfamilj en jättebra lösning i vissa fall, men respektera även dem som väljer ett annat alternativ, ett som känns bäst just för dem!!! Vi är alla olika individer med olika sorters behov, vissa behöver mycket egentid, andra nästan ingen alls, man kanske är i en fas i livet när man inte mår riktigt bra,saker och ting kan ha blivit för mycket, döm inte för hårt, var istället glad över vad du har och hur ditt liv gestaltar sig!!!
Människor har av naturen alldeles för lätt att "förfasa" sig över andra, i många fall är det förvisso befogat men inte alltid!!! Låt var och en leva det liv de vill, så länge det inte inkräktar på ens eget revir så har man faktiskt inte ett dugg med det att göra!!! Naturligtvis gäller det inte om man ser att ett barn verkligen far illa, blir misshandlat osv men en människa med sunt förnuft förstår vad jag menar!!!
Personligen skulle jag känna mig kränkt om jag inte fick låna mina barnbarn titt som tätt men det är ju jag!!!
Wivi...
Barnbarn är livets efterrätt och hur mysigt som helst. Tyvärr är mitt barnbarn fortfarande beroende av "patte latte" bröstet hihi så det blir bara korta stunder jag kan vara barnvakt.
Ja visst är böcker livet! Jag har alltid en bok på gång eller två och nån ljudbok när jag städar eller promenerar. BOKOMAN. Kram kram
Du kanske läst min blogg där av ditt inlägg ;-) haha. Men jag menade inte M & T för 'de älskar jag' och vill att dem ska ha bra! Men med lite backup från er och egen vilja så blir nog allt perfekt i slutänden och vi kan börja ses mer på helgerna! Man hamnar ju tvärr i svackor ibland. Sen i erat 'fall' är det ju ni med som vill låna T och inte bara malin så 'skjussar' iväg henne. Du förstår nog. kram
Till anonym:
Nej jag hade inte läst din blogg innan jag skrev men nu har jag det! Kram..
